Örat och hörselmekanismen

Tillbaka

Örat och hörselmekanismen

Örat omvandlar vibrationer i luften till elektriska signaler som sedan bearbetas av hjärnan.

Årskurs 6 – 12

mozaLink

Webblänk

Digitala lektioner

/ MS-6404 / 32

CN-YUED-PRDX120-ZH

Lägg till i samlingen

Frågor

Sant eller falskt? Hörselsnäckan är fylld med vätska som vibreras av stigbygeln.
Sant eller falskt? Ljud av samma frekvens absorberas alltid på samma plats i hörselsnäckan.
Sant eller falskt? Det yttersta hörselbenet som är anslutet till trumhinnan kallas städet.
Sant eller falskt? Ljudvågor skapar signaler i örontrumpeten.
Sant eller falskt? Örontrumpeten kallas också eustakiska röret.
Sant eller falskt? Stigbygelns nedre del passar in i hörselnäckans ovala del.
Det friska örat kan uppfatta ljudvågor i frekvensområdet…
Vilka ljud absorberas i hörselsnäckans nedre del?
I vilken lob ligger hörselbarken?

Vad förbinder trumhålan med svalghålan?
Vad skiljer ytterörat från mellanörat?
Var i örat genereras elektriska signaler?
Var finns hörselsnäckan?
Vilken typ av vävnad består ytterörat främst av?
Vilket av nedanstående ben tillhör INTE hörselbenen?
Var bildas uppfattningen av ljud?
Var absorberas vibrationer av lägre frekvens som genereras av djupa ljud?
Vilken kranialnerv kallas vestibulokoklearnerven?
Var finns hörselbenen?

Scener

Hörselmekanismen

ytteröra - Ytterörat leder in ljudvågorna i hörselgången och består huvudsakligen av broskvävnad.
hörselgång - Ljudvågorna leds in i hörselgången där de stöter på trumhinnan. Öronvax som bildas av körtlar i huden i hörselgången skyddar örat mot skador och infektioner. Ibland kan öronvaxet fastna och bilda en propp i hörselgången vilket kan leda till tillfällig hörselnedsättning.
mellanöra - I mellanörat finns hörselbenskedjan och örontrumpeten som ansluter mellanörat till svalget.
inneröra - Innerörat spelar en väsentlig roll för balans och hörsel.
hörselnerv - Den åttonde kranialnerven som leder signaler från hörselsnäckan till hjärnan. Denna nerv förmedlar även information som rör balansen därför kallas den också för vestibulokoklearisnerven.
hörselbana - Fortsättningen av hörselnerven i hjärnan. Dess axoner överför en signal till hörselcentrum via talamus.
hörselcentrum - Hjärnans hörselcentrum som ligger i tinningloben, bearbetar ljud. Beroende på ljudfrekvensen aktiveras olika områden.
örontrumpet - Örontrumpeten sträcker sig från näshålan till mellanörat och främjar tryckutjämningen mellan mellanörat och yttervärlden. Den öppnas vanligtvis vid sväljning. När den är permanent stängd sjunker lufttrycket i mellanörat vilket ger en känsla av lock för örat. När det yttre lufttrycket ändras kan vi höra ett poppande ljud. Örontrumpeten öppnas och luft strömmar in i mellanörat om det externa lufttrycket är högre, eller ut ur det om det externa lufttrycket är lägre.

Örat

ytteröra - Ytterörat leder in ljudvågorna i hörselgången och består huvudsakligen av broskvävnad.
hörselgång - Ljudvågorna leds in i hörselgången där de stöter på trumhinnan. Öronvax som bildas av körtlar i huden i hörselgången skyddar örat mot skador och infektioner. Ibland kan öronvaxet fastna och bilda en propp i hörselgången vilket kan leda till tillfällig hörselnedsättning.
mellanöra - I mellanörat finns hörselbenskedjan och örontrumpeten som ansluter mellanörat till svalget.
inneröra - Innerörat spelar en väsentlig roll för balans och hörsel.
hörselnerv - Den åttonde kranialnerven som leder signaler från hörselsnäckan till hjärnan. Denna nerv förmedlar även information som rör balansen därför kallas den också för vestibulokoklearisnerven.
hörselbana - Fortsättningen av hörselnerven i hjärnan. Dess axoner överför en signal till hörselcentrum via talamus.
hörselcentrum - Hjärnans hörselcentrum som ligger i tinningloben, bearbetar ljud. Beroende på ljudfrekvensen aktiveras olika områden.
örontrumpet - Örontrumpeten sträcker sig från näshålan till mellanörat och främjar tryckutjämningen mellan mellanörat och yttervärlden. Den öppnas vanligtvis vid sväljning. När den är permanent stängd sjunker lufttrycket i mellanörat vilket ger en känsla av lock för örat. När det yttre lufttrycket ändras kan vi höra ett poppande ljud. Örontrumpeten öppnas och luft strömmar in i mellanörat om det externa lufttrycket är högre, eller ut ur det om det externa lufttrycket är lägre.

Hörselbenen

trumhinna - Trumhinnan är ett membran som avgränsar hörselgången från mellanörat. Ljudvågor sätter den i vibration som sedan överförs till hörselbenen. När paracentes utförs görs ett litet snitt i trumhinnan så att vätskan från det inflammerade mellanörat kan avlägsnas.
hammare - Det yttersta hörselbenet, det sänder vibrationen i trumhinnan vidare till städet.
städ - Det mittersta hörselbenet, det sänder vibrationen i hammaren vidare till stigbygeln.
stigbygel - Det innersta hörselbenet, det sänder vibrationen i städet vidare till snäckan. Stigbygeln är kroppens minsta ben.

Hörselsnäckan

båggångar - Båggångarna känner av, om och hur, huvudet roterar i förhållande till omgivningen. När huvudet vrids i någon riktning skapas en signal i båggångarnas receptorer. Signalen överförs sedan till hjärnan via axoner i hörselnerven (vestibulokoklearisnerven).
scala vestibuli - Vätskan (perilymfan) i den övre trappan (scala vestibuli) vibreras av stigbygeln. Vibrationen i vätskan sprider sig mot hörselsnäckans spets.
scala media - Den mellersta trappan (scala media) avgränsas från scala vestibuli av Reissners membran och från scala tympani av basilarmembranet. Den är fylld med vätska (endolymfan).
scala tympani - Den undre trappan (scala tympani) är fylld med vätska (perilymfa). Vibrationer sprider sig från hörselsnäckans spets till snäckgångens nedersta del.
hörselnerv - Den åttonde kranialnerven som leder signaler från hörselsnäckan till hjärnan. Denna nerv förmedlar även information som rör balansen, därför kallas den också för vestibulokoklearisnerven.
runda fönstret - Det runda fönstret är täckt med ett bindvävsmembran. Vibrationer sprids i vätskan, som fyller den nedre båggången, mot det runda fönstret där hörselsnäckan slutar.
ovala fönstret - Det ovala fönstret är täckt med ett bindvävsmembran som kallas det ovala membranet. Stigbygelns understa del passar tätt in i det. Stigbygelns vibrationer överförs till vätskan, som fyller den övre båggången, via membranet. Det är här hörselsnäckan börjar.

Cortiska organet

hårcell - När vibrationer absorberas förflyttas basilarmembranet och tektorialmembranet i förhållande till varandra. Tektorialmembranet trycks mot hörselhåren i cortiska organets hårceller där håren böjs och en signal alstras i cellerna. En ständig exponering för buller kan skada hårcellerna vilket i sin tur kan leda till permanent hörselnedsättning.
tektorialmembran - När vibrationer absorberas förflyttas basilarmembranet och tektorialmembranet i förhållande till varandra. Tektorialmembranet trycks mot hörselhåren i det cortiska organets hårceller där håren böjs och en signal alstras i cellerna.
basilarmembran - När vätskan i hörselsnäckan sätts i svängning absorberar basilarmembranet vibrationerna och börjar vibrera. När vibrationerna absorberas förflyttas basilarmembranet och tektorialmembranet i förhållande till varandra.
nervfibrer

Tonotopi

According to tonotopy, the pitch is determined by where the vibration is generated along the basilar membrane in the inner ear. Higher frequency sounds cause vibrations of higher frequency in the liquid, which are absorbed in the initial section of the membrane. Lower frequency vibrations generated by deep sounds enter the cochlea and are absorbed closer to the tip. When a vibration is absorbed, an electrical signal is produced, which is transmitted into the brain. The pitch of the sound is encoded by the site of absorption.

Georg von Békésy (1899–1972), a Hungarian-American biophysicist, proved this theory through various experiments. His discoveries significantly advanced the understanding of the mechanism of hearing. In 1961, he was awarded the Nobel Prize in Physiology or Medicine 'for his discoveries of the physical mechanism of stimulation within the cochlea.'

Berättarröst Visa alla

Ljud är vibrationer i luften som uppfattas av våra öron. Friska öron kan uppfatta ljudvågor med frekvenser från cirka 20 till 20 000 Hz. Detta frekvensomfång minskar ju äldre man blir eller om örat ofta exponeras för buller eller höga ljud.

Ljudvågorna skapar signaler i innerörat som överförs till hörselcentrum via hörselnerven och hörselbanan. Ljud alstras i hjärnans hörselcentrum.

Ytterörat samlar in ljudvågorna till hörselgången. Ljudvågorna sätter trumhinnan, som tillsluter hörselgången, i svängning. Vibrationen överförs sedan till innerörat genom de tre hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln.

Stigbygeln är inpassad i det ovala fönstret i hörselsnäckan. Basilarmembranet löper längs den översta delen i hörselsnäckan där den vänder och fortsätter i Reissners membran. Membranet delar hörselsnäckan i tre hörselgångar: scala tympani, scala media och scala vestibuli.

Hörselsnäckan är fylld med vätska som vibreras av stigbygeln. Högre ljudfrekvenser förorsakar vibration av högre frekvens i vätskan. Vibrationerna absorberas i den första delen av membranet. Vibration av lägre frekvens genereras av djupa ljud och absorberas närmare membranets spets. När vibrationer absorberas produceras en elektrisk signal som sänds till hjärnan. Ljudets tonhöjd kodas av platsen där absorption sker, detta kallas tonotopi.

De elektriska signalerna alstras i det cortiska organet. När vibrationer fortplantas inne i hörselsnäckan trycker tektorialmembranet mot hårcellerna som sitter på basilarmembranets yta. När håren böjs alstras en signal i cellen. Det cortiska organet omvandlar på det här sättet vibrationerna till elektriska signaler som sänds till hjärnan via hörselnerven och sedan in i hjärnans hörselcentrum via hörselgången. Slutligen produceras en känsla av ljud i hjärnbarken.